Ystad är en skum stad

Fyra bugg och en coca-cola

Igår satt vi på Kinan; jag, Carro, Maja och Marcus. Vilken tur man har som kan släppa allt och prata om precis vilket strunt som helst. God mat och många goda skratt, som alltid. Kafferast med glass hemma hos mig.

See ya Sunday darlings! ;)

Så lätt en bild bryts ned

För bara ett år sedan var Drottninggatan mitt favoritresemål. Jag kunde inte tänka mig något bättre än att strosa runt i strömmen av människor och gå in i samma butiker som alltid när man patrullerade den stora gatan i city.

Idag dog den drömmen.
I mitt sökande efter en födelsedagspresent till min lillasyster gjorde jag några stopp i de vanliga affärerna. Åhléns var bara stort och dyrt. Indiska var oversize:at och hade brist på shorts. Body Shop hade som vanligt produkter som är jättebra (för både dig och miljön), men också prissatta därefter och min nyfunna, mer ekonomiska sida säger åt mig att inte übershoppa oavsett kontoutdrag.
På väg mot ett sushihak tittade jag på människorna som skyndade åt olika håll på Stockholms shoppingpromenad. En del lät upprörda när de pratade i sina mobiler (sälvklart utrustade med handsfree). Vissa stod och grälade. Det gemensamma för alla jag hann se var att de såg sura ut. Sura, eller besvärade.

Drottninggatan är inte himmelriket.
Det är helvetet.

En given "hit"?

Nya "Marabou Kånkelbär"...

Back to business

Efter en härlig Skånesemester med hos Svantes mamma var det dags att börja göra någon nytta här i världen. Nog för att jag flirtat till mig en hel del extrapoäng hos Lotta med hjälp av att ha bakat både kakor och paj, men igår bar det av till Rimbo igen.
På kvällen hann jag umgås med både Carro och Marcus. Jag längtar grymt mycket till Galningarnas årliga Gröna Lund-besök, som infaller på söndag!
Som sagt, tillbaka till "att göra någon nytta...", så är jag i skrivande stund tillbaka på Käppala. Jag har precis lunchat (Jättegod matlåda! Tack mamma!). Det är sjukt hur fort tiden går på jobbet. Knappt hinner man ha möte/fika/åka ned i verket/luncha/fixa slamavvattningen/fika, o.s.v. innan det är dags att åka hem! Om ca 3h går jag och byter om. Sick! =P (Toppenskön kontorsstol har jag också! *lutar mig tillbaka och njuter*)
På onsdag kommer Svante tillbaka till Stockholm. Det ser jag verkligen fram emot.

Tills dess: Håll i hatten alla diggar-fans. ;)

Den som väntar på något gott

*suckar lyckligt*
Ikväll åker jag till Skåne för att få vara med Svante. Det var 8 dagar sen vi sågs sist och jag blir smått sinnesförvirrad utan honom. Fotot från hans högstadietid är nästan utnött (okej, liten överdrift, men jag har tittat mycket på det!).
Chansen att jag blir väldigt känslosam ikväll när jag äntligen träffar honom är väldigt stor. Jag har verkligen längtat jättemycket efter att få vara nära honom igen (utan en sjukhussäng och -personal som springer fram och tillbaka).

Åh vad det ska bli mysigt ikväll... =)

KOMPIS 07

Snyggare än så här blir man inte. KOMPIS 2007 sätter ribban högre än nånsin förut!

Till mina Studentvänner:

And so we talked all night about the rest of our lives
Where we're gonna be when we turn 25
I keep thinking times will never change
Keep on thinking things will always be the same
But when we leave this year we won't be coming back
No more hanging out cause we're on a different track
And if you got something that you need to say
You better say it right now cause you don't have another day

Cause we're moving on and we can't slow down
These memories are playing like a film without sound
And I keep thinking of the night in June
I didn't know much of love, but it came too soon
And there was me and you, and then it got real blue
Stay at home talkin' on the telephone and
We would get so excited, we'd get so scared
Laughing at our selves thinking life's not fair
And this is how it feels

Chorus:
As we go on, we remember
All the times we had together
And as our lives change,
Come whatever
We will still be, friends forever

So if we get the big jobs and we make the big money
When we look back now, will that joke still be funny?
Will we still remember everything we learned in school?
Still be trying to break every single rule
Will little brainy Bobby be the stockbroker man?
Can Heather find a job that won't interfere with her tan?
I keep, I keep thinking that it's not goodbye
Keep on thinking it's a time to fly
And this is how it feels

Repeat chorus

La, la, la la; reapeat yeah, yeah, yeah
La, la, la, la, repeat we will still be friends forever

Will we think about tomorrow like we think about now?
Can we survive it out there? Can we make it somehow?
I guess I thought that this would never end
And suddenly it's like we're women and men
Will the past be a shadow that will follow us 'round?
Will these memories fade when I leave this town?
I keep, I keep thinking that it's not goodbye
Keep on thinking it's a time to fly

Repeat chorus 3x

Bloggsemester?

Jag hinner inte citera Alanis Morissette angående de 4400kr som dök in på mitt konto (skatteåterbäringen). Jag skulle ha tryckt ihop en blogg om den värme man får av att ligga tätt intill en annan människa. Planen var att hitta luckor i det fullspäckade schemat.
Jag ska uppvakta studenterna idag. Imorgon börjar KOMPIS-veckan då vi åker till Dalarna och stannar till den 14:e. Planet till Skåne lyfter 18:15 dagen efter KOMPIS-veckans slut och där stannar jag till den 24:e. Efter det är det jobb som gäller i 6 veckor framåt.
Kort sagt: Brist på bloggande är att vänta från Lady Starduck.

Jag vet att jag är fattig

... när jag plockar pantflaskan från bussätet på andra sidan gången när jag går av, bara för att jag tänker "Många bäckar små..." (och funderar en kort sekund på att ta de som ligger i papperskorgen också).

Alla borde se sen:

Glöm inte att jag är tjej...

... Alla mina problem kan lösas med hjälp av choklad. Det är bara en fråga om mängden.

Ensam hemma

Jag vill ha dig här nu. Det är alltid värst strax efter att vi har sagt hej då och samma kväll. Dagen efter är också skitjobbig. Efter det går det ganska bra. Nu är jag på "samma kväll" och lider helvetets alla kval. Jag känner bara för att åka tillbaka till Uppsala och sitta vid din sida igen och smeka din kind. Bara tanken på att du har ont och att du är svag är nästan outhärdlig.
Det värsta är att både du och jag är ensamma på varsitt håll. Jag vill bara kunna finnas där för dig, precis som du alltid finns till för mig när jag behöver det. Jag älskar dig! Kom hem nu. Jag vill skratta, prata, älska, promenera, gråta, sova, spela och kramas med dig igen. Visst, jag vet att du kommer att få åka ifrån sjukhuset om ca 10 dagar, men du vet hur jag är.
Fast jag ska vara stark, när du är svag. All kärlek du någonsin kan önska, ska jag ge dig. Jag vill bara ha dig.