Faktion - Letting You Go

The things that make us deep
Are the things that we don’t speak
Well, you and I
We don’t feel like we used to
Every day’s a memory gone by
What they are to me
Too many words to ever speak
So I’m here inside
And I’m still alive

Chorus: How do we make it all real
I just can’t decide
I want to know you for a while
Instead of letting you go again
I can’t be stuck here forever, you know
I’m on fire, I am
I’m letting you know
I’m letting you go
I watch you go

The things that bring us together
Only wait to tear us apart
Time goes passing over us
We get lost within our hearts
And nobody ever can remember
How we got there strong or not
We’ve gone limber and bent ourselves
Towards our differences now
Pulling us apart

Repeat Chorus

They always try to tell you
You’ll be aright in time
But what do they know
They’re just another
That’s missing something on the inside

And how we’ll ever be
Better than a memory
Is the question
You will ask me
You will ask me in your dreams
In your dreams
You will ask me in your dreams
I will see you in your dreams

Repeat Chorus

Who am I kidding?

Det är klart att livet är enkelt när man inte har tid att stanna upp och tänka. Just nu hatar jag att tänka, så det är ju skitbra att jag har jobbet som tar upp all min tid. Om inte Malin och Anna kommer förbi med de framkallade korten ikväll har jag alldeles för mycket tid över. Vill inte tänka, orkar inte gråta.

Mina nya vanor

Jobbet tvingar mig att vända på dygnet i en riktning jag inte är van vid. Det suger. Uppstigningen blir vid 5 och sängen gästas helst vid 21.

Kuriosa

TPTZ-lösning = 0,156g 2,4,6-Tri-2-pyridyl-1,3,5-triazin löst i några droppar HCl och utspätt med avjoiniserat vatten i en 250 ml mätkolv.

Bara så ni vet.

På jobbet

Här sitter jag och läser om totalfosfor-tester.
Igår var första dagen på Käppala och jag gick upp 4:40 och kom hem 19:00. =/

Annars är allt som vanligt.

Blandad rapport

Hur kan man översätta "Pussy Face" till "Fittbuske"? I don't know. Hysteriskt kul i vilket fall som helst. Marcus var inte sen att hålla med :D

Midsommar var galen. Hemma hos Amanda var det en toppenfest! Hon och jag mimade till "Keine Grenzen" (Polens bidrag i ESC 2003) till de övriga gästernas lycka/fasa/förvåning/whatever! ;) När fyllehungern grep tag i mig och Bergman runt midnatt doppade vi överblivna potatisar i kladdet från senapssillen. Det var faktiskt jättegott!

Imorgon börjar jag jobba. Sex veckor på Lidingö som laboratorieassistent. Planeringen för restiden är att lyssna på musik, sova eller vad jag nu kan tänka mig att göra. 4h tur och retur varje dag. Suck.

Annars säger jag som min kompis Arnold: "Jag kommer tillbaka."

Dagen då inget var som vanligt

Kapitel 3

Frågan kvarstod. Vad höll på att hända med den söta ex-lilleputten? Inget verkade hjälpa. Marcus var helt klart påverkad av något utomjordiskt, något som tidigare varit helt okänt. Uppenbarligen gick det inte att ta kontakt med pojkvaskern i detta skede.

Marcus själv fortsatte att göra de mest galna saker man kunde föreställa sig. Vid ett tillfälle lade han sig i en däck-gunga och snurrade runt. Till slut mådde han så illa av allt snurrande så han var tvungen att dricka tre liter apelsinjuice.

Missa inte den spännande fortsättningen! (Teater-internskämt. . .)

to be continued . . .

Dagen då allt blev fel

Kapitel 2

Ja, ni ser ju själva. Marcus var fortfarande helt utom kontroll. Orden han skrek ut tog inte slut och inte var det någon ordning på dem heller! Utan förvarning vrålade han: "Jag älskar Barbapapa!" eller "Men för faaan, Karl-Hugo!". Vissa gånger mumlade han bara "Nej, det var bara som jag tänkte."

Vad var det som låg bakom hela den här konstiga situationen? Vad höll på att hända med Marcus? Den söta, snälla, lilla rara ungen var helt som förbytt.














to be continued . . .

Dagen då han blev besatt (INTE PÅsatt!)

Kapitel 1

Det var en helt vanlig dag i Marcus Mützells liv. Han gick upp på morgonen, åt frukost, pillade sig i naveln och gick ut en sväng.

Plötsligt greps han av en obeskrivlig känsla av att något tog tag i honom! Han var bara tvungen att springa omkring och skrika, dansa och göra galna saker. Visst, tänker ni, det hör ju inte till ovanligheterna. Men just den här dagen var det värre än vanligt.

Marcus hoppade, skrek och vred sig i alla tänkbara vinklar. Hur skulle denna cirkus sluta?














to be continued . . .

Dagens monopol-kommentar

Ann:
Men ska jag betala nu? Vi står ju på samma ruta.

Jill:
Men Ann, jag har ju inte köpt CHANS-RUTORNA!!!

My swimming partners in crime ;)

Senaste nytt på Sverigefronten

Kor attackerar badgäster

RIMBO. En flock kor skrämde idag tre ungdomar som var på väg hem från en mindre badplats. Chockerade kan de tala ut om händelsen med endast skrubbsår och myggbett som fysiska men.

Det var idag vid 15:30 som de tre vännerna skulle avlägsna sig från badberget i Rimbo och korsa en närbelägen kohage som händelsen blev ett faktum. Kreaturen följde först ungdomarna på avstånd, för att sedan skära av deras tilltänkta utgångsväg.
- Jag är verkligen rädd för kor, berättar Jenny, 17 år. Redan på vägen dit var jag orolig att de skulle komma emot oss, fast det gick ju bra den gången.
Det är måhända ett välkänt fenomen att djur kan känna av andra varelsers nivå av nervositet och bli medvetna om sin överlägsenhet.
- När vi var på väg till badplatsen sade jag åt tjejerna att inte springa, eftersom det skulle ha gjort att kossorna sprungit efter oss istället för att ha stått stilla, säger Marcus, 14 år.

Då flocken av kor blockerat utgången och avancerade mot dem tog ungdomarna beslutet att svänga upp mot en svårare terräng med brant skogsbeklädd mark och betydligt fler smådjur och kryp. De berättar alla om hur oroliga de var att djuren skulle fortsätta att följa dem om de gav sig ut på åkern igen, även om Marcus verkar ha den mest lättsamma attityden till själva händelseförloppet.
- Det var spännande. Vi fick smyga runt en skogsdunge och gå en annan väg. Till slut kom vi ju fram till vägen vi gått på och behövde bara hoppa över ett stängsel av taggtråd för att vara utom fara.
Bieffekterna av detta äventyr tog dock inte slut vid denna punkt.
- Jag vet inte hur många flugor som hängde kvar efter att vi kommit ur hagen. De var överallt, speciellt efter som Jenny hade fått ett öppet sår på foten och i övrigt var vi ju fortfarande blöta sedan badet, informerar Jill, den äldsta av de tre med sina 19 år. Hon menar även att hela händelsen kändes som ett tvspel, där man måste smyga förbi något farligt för att nå sitt mål.

Trots bultande hjärtan och såriga kroppar har de tre vännerna tagit incidenten med ett skratt.
- Nu har vi en helt annan mening med vad vi säger om vi kallar någon för "kossa", skrattar Jill och kramar om sina vänner.

Innan jag åker till London

Bussen till Norrtälje går 20:00 och jag har packat färdigt. 02:00 åker vi till Skavsta-flygplatsen för att flyga till London, England. Allt är klart och jag har (för säkerhets skull) talat om för alla jag håller av att jag älskar dem. På fredag kommer vi hem, de tre vännerna och Jill. Pengamässigt sett fattigare men många upplevelser (och antagligen många kort) rikare.

And honey, just for the record:
I could barely stand up straight when you kissed me like I asked you to... =)

Slut på gymnasiet

Det är över. Alla släktingar har åkt hem och kvar sitter jag med blommor, presenter (smycken, gummiankor, glas, m.m.), pengar och minnen. Studentdagen for förbi och det ska bli väldigt intressantmatt framkalla engångskamerorna! Inskrivningarna i min studentmössa och hälsningarna i min gästbok fick mig att gråta. Ni vet vilka ni är. Lots of love.

The Big Deal

Studenten kommer, utan att jag hinner fatta det. Än.
Massa släktingar kommer och för mig känns det som att det bara är en "vanlig" skolavslutning som är i antågande. På något sätt har jag inte förstått att nästan hela min släkt kommer och firar en avslutning. Något som är större än att fylla 18. För det är det ju. Studenten är större än alla födelsedagar. Konstigt att jag inte fattat det då.

Fast egentligen har jag ju det, annars skulle jag inte kunna skriva om det. Men det är som att hjärnan inte kopplat fram betydelsen av det hela till reaktionscentralen.
Men det spelar ingen roll. Morgondagen kommer, oavsett om jag hunnit inse magnituden av dess betydelse. Sup och svälj, trevlig student-helg!

Olika vänskapskonstellationer

Jag tänkte lite hit och dit, på det där sättet som jag alltid gör. Ibland kommer jag fram till helt oväsentliga saker och ibland kan det vara rätt intelligenta saker som poppar upp, det beror på bedömaren.

Nu har jag kommit fram till vilka olika "gäng" jag tillhör och hur jag har det i dem.

• Jenny och Amanda - Den äldsta konstellationen. Båtresor, övernattningar, knytkalas, m.m. har kantat vår vänskap.
• Emma W - "Piff och Puff", det är jag och hon. Högljudda samtal, allvarliga diskussioner och hysterisk humor är vår paroll.
• Malin S och Anna R - Partypinglorna från RUT. Det blir alkohol och filmtajm med dessa brudar i sällskapet!
• Bergman och Suz - Högstadiepolarna som alltid finns kvar. Vi gick åt helt olika håll, men vi har ändå stannat i varandras hjärtan.
• RUT-ensemblen - Som äldst i gänget vet jag att vissa ser upp till mig, men jag är i alla fall på deras nivå. Teater är ett universellt språk. Klappar i häcken och den perversa "teaterhumorn" kännetecknar den här gruppen.

Äh jag går ut istället

Solen skiner. Need another reason?

Confessions of a sleepy mind

Söndag imorrn (idag). Varför hamnar jag alltid vid datorn när jag är trött och borde sova? Vet inte. Istället klurar jag på några topphemliga planer. Hur ska jag ta över världen? Först erövra Norge och sedan avancera med resten av Norden, gå vidare med Europa och det som blir kvar ska väl gå rätt lätt då. USA är ju ett problem. De har mördargurkor som väger 80kg styck och är beväpnade med kulsprutor, så det oroar mig lite. Fast egentligen är det onödigt att vara osäker, när jag har de galna flörtkulorna. Don't mess with them!! Nej, det är tur att jag har dem på min sida, annars kanske det inte går vägen.

Vi ses.

"En vettig rubrik"

Sorry, men man har inte roligare än man gör sig! ;)
I vilket fall som helst tänkte jag bara fylla ut några minuter av mitt liv (som du sedan kan få läsa) med lite blogg-babbel.

Planeringen för den närmaste framtiden ser ut som följer:
Städa mellanvåningen, äta middag och gå till teatern. Typ. Ja, får jag tid över ska jag nog läsa lite i "Kirurgen" (en bok jag lånat av Emma). Den verkar spännande, men so far lite grötig med mord och obduktioner. Synd bara att jag inte lyckas få tid till att se "Brokeback Mountain" som jag lånat av samma Emma. Kanske kan jag göra det i helgen.

Imorrn går mamma och jag och tittar på "Da Vinci Koden"! :D Jag har verkligen längtat efter att se den, så det ska bli spännande.

Nej, nu måste jag sätta igång med städningen.