onsdag, april 23, 2008

21årskrisen

Nu händer allt på en gång. Egentligen vill jag bara lägga mig ned och inte göra alla de saker som jag har sagt att jag ska göra. SÅ MYCKET INPLANERAT! När var jag ledig en sekund senast? Det är folk som vill se lägenheten. Jag repar stämsång med MD mest hela tiden. Det är fester på skolan som man "inte får/kan missa". Jag har inte fått upp varken bokhylla eller tvbänk. Jag har svårt att hinna göra min del i grupparbeten, eftersom jag har mycket med MD inför festerna. Det är vad man brukar kalla en ond cirkel.

Till saken hör att jag fyller 21 om en vecka. Det kommer säkert att bli en sunkig jävla dag, där jag har Teknisk Termodynamik 10-12 och sedan går hem. Kanske käkar middag med Svante och har trevligt sex. Punkt. Ingen glammig fest som för ett år sedan, där folk dansade med bar överkropp i vardagsrummet, eldade kemikalier så att det brann i olika färger och studsmattan var en populär station. Där vi klämde ihop oss 7 pers i en gästsäng. Det skrattades och hånglades både hit och dit. Fy fan, vilken grymt bra fest det var...

Nu sitter jag på mitt 15 kvadratsrum och konstaterar att jag inte kan köra samma cirkus i år. Jag har inte en stor villa med tomt. Jag har inte ens tid att fira mig själv. Det känns väldigt sorgligt att inte kunna/orka samla sina vänner och ha en riktigt tokig fest. Jag antar att det finns en första gång för allt...

3 kommentarer:

Caroline sa...

de va tajder de! eldarna va ju fan rent lifsfarliga! Jävla KTH-nördar... ;) Nä, tacka vettja sången :P

pussar

Sofia sa...

Jag vet hur det känns. Jag har aldrig varit rädd för döden, men jag är livrädd för att vara ensam på min födelsedag. Du har ju Svante och familj nära iaf!

TodiGreen sa...

Men gumman :) det är inget som säger att du inte kan fira din födelsedag med en sprakande fest när du har mer tid ;) sommaren är ju dessutom bra för då är det varmare och ljusare :) *kramar* Jag festar med dig, bara att ringa ;)