Då var teaterveckan slut. Det gick så snabbt.
När man har levt och andats Grease i en veckas tid känns det helt plötsligt så otroligt tomt. Det var min sista produktion. Jag har verkligen inte tid längre. Det var rena turen att jag kunde medverka den här gången. Jag ångrar inte för en sekund det jag "missat" i skolan på grund av RUT-veckan.
Lördag kväll. Den sista föreställningen. Vi gav allt vi hade och jag tror till och med att jag lyckades med att förstöra rösten den här kvällen. "Greased Lightning" var grym, Rizzo ändrade sin låt till Malin & Annas förtret, Rumpan & Doody röjde som aldrig förr i "Rock 'n Roll Party Queen", lilla Jane stod framgångsrikt på händer och jag struntade blankt i att foten inte är helt smärtfri genom "Hand Jive":en.
Tårarna lyste med sin frånvaro... tills jag vände mig om och fann Jenny, Maja och Carro gråtandes längst bak på scenen. Då brast det och jag kände hur sminket började att rinna samtidigt som tårarna strömmade fram. Snyftandes (då vi lugnat ned oss lite) åt vi muffins och drack läsk. Ja, hur länge höll det? Marcus kom att tänka på att jag nu ska sluta på teatern och det gjorde det inte lättare för mig heller. I över en timme höll vi om varandra och grät. Allt var sorgligt och dystert.
Efter många kramar med alla tårögda RUT:or tog jag mig i kragen och gick ned till logen för att sminka om mig till tjej. Med den tuffa 50-talsfrisyren åkte jag in till Stockholm och tentapuben på KTH. Jag hittade Max (som jobbade), Jocke och Emil i Draget. Där fanns också Svante, som jag kaxigt stegade fram till med ett stort leende på läpparna och noterade hans chockade, överraskade och glada min. Det blev lite dricka och därefter galet röj i Nymble där vi anslöt oss till Neda, Hanna, Fredrik, Johanna+lillasyster och Carlo.
Tillbaka i Draget hann jag dansa loss med älsklingen en stund, trots att han jobbade! ;) Stängningsdags vid 3-tiden. Max lyfte upp mig när han kramade mig, Emil var alldeles för full och efter en liten promenad var Svante och jag framme vid Roslagstullsbacken.
Tack och godnatt. Jag slocknade direkt när vi gick och lade oss.
RUT kommer att lämna ett gigantiskt tomrum efter sig.
2 kommentarer:
DU kommera tt lämna ett gigantiskt hålrum i RUT
Pussokram
Du kommer alltid att vara vår RUMPA!
kram o puss! / <3 Jane!
Skicka en kommentar