Hur kan jag ha så mycket känslor? Det är ju aldrig neutralt läge för mig. Av eller på. 1 eller 0. Antingen är jag glad, och då är jag "hysteriskt-överlycklig-och-det-finns-inga-problem-i-världen-glad" eller så är jag ledsen, och då är det bara känslan av att "allt-är-helvete-och-inget-kan-trösta-mig". Är jag arg, ja då jävlar är jag arg. "Lite" existerar verkligen inte.
Jag undrar om man kan älska för mycket? Kan man vara för kär i någon när man är i ett förhållande? Eller handlar det bara om att man älskar varandra olika mycket och det är därför någon är "för kär"? Jag älskade Svante. Det gjorde jag verkligen. Väldigt, väldigt mycket. Som alltid för mig, så var det känslor till max. Jag undrar bara om jag någonsin kommer att göra slut med någon. Jag tror att jag älskar någon tills jag måste sluta. Jag kräver inte mycket, bara kärlek. Ge mig närhet, ömhet och glada överraskningar. Så länge jag får det kommer jag att ge kärlek tillbaka.
Till den rätte: Ta hand om mig. Jag kan bli det bästa som har hänt dig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar