Efter 23 år var det väl dags? (Hur överlevde jag tonåren i en håla som Rimbo?)
Jag köpte mitt livs första epilator med en gnutta oro inför den smärta som många påstår är en del av hårborttagningen.
Pah! Bullshit. Efter knappa 10 minuter satt jag i badrummet i Rimbo med ben, lena som en barnrumpa. Det närmaste jag kom någon form av lidande under behandlingen var att det kittlades lite överst på vaden, nära knävecket.
Någonstans runt halv ett på natten togs det en halvsuspekt bild på mig, mitt ben, solglasögon och en ryssmössa. Jag vet inte om jag ska skratta, gråta eller bara skaka på huvudet åt mig själv.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar