PANG!
Humörsvängningen, version "monster", drabbade mig runt 14-tiden. Alla var dumma i huvudet. Punkt. Jag kände knappt för att göra någonting. De få saker jag ville göra verkade ingen annan vara intresserad av. Carro och jag hade två långa telefonsamtal om hur pestigt allt var (då hon lyckligtvis var inne på samma linje som jag). Jag satt i mjukisbyxor och bestämde mig för att ta en dusch.
Efter duschen lyxade jag till det med lite peelingcreme för mina stackars torra fötter. Jag sade upp bekantskapen med den äckligt evigt flinande jycken Snobben på min vita munkjacka genom att skrapa bort honom. Fjortisgrejer åt fjortisarna. Ett samtal till Svante fick mig att må tiotusen gånger bättre. Att få höra "Jag älskar dig" fick mig upp på rätt väg igen. Nu ska jag packa ihop lite småsaker, fullkomligt skita i Melodifestivalen och åka till kärleken.
Tack & hej!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar