Så lätt det är att få alla andra nöjda, men att glömma sig själv och sitt eget bästa på vägen.
Jag har, som jag har konstaterat så många gånger förut, näst intill ingen självbevarelsedrift.
Åh. Vad är det här för tröja?
Lukta. GOOOOSH.
Jag vet precis vad det här är för tröja.
Messa Sofia. Japp, jag är dum i huvudet och borde teoretiskt sett bränna skiten.
Men vad gör jag?
Tanken att aldrig någonsin lämna tillbaka tröjan dyker upp.
Dumma Jill. Släpp det. Gör något vettigt i stället.
Vad gör jag?
Luktar igen. GOOOOSH!
Hur ska jag behandla någon som beter sig som ett svin mot mig ibland, men andra gånger visar tydligt närhetssökande och värme? Sluta umgås med personen, vore väl vettigt? Varför är det då så in i helvete svårt?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar