torsdag, maj 17, 2007

Pelargon, pelargon, pelargon

Har ni varit med om det någon gång? Man står framför en kruka med penséer. "Vad heter de nu igen?" Desperat försöker man komma fram till vad de heter, men det enda som huvudet skriker är "Pelargon, pelargon, pelargon" trots att det är helt fel. Man fortsätter att grubbla, eftersom man VET att det ligger någonstans i bakhuvudet. "Pelargon, pelargon, pelargon."

//Emmas iakttaganden, del 62 789.

4 kommentarer:

Polly vill ha kex! sa...

Nej men jag kunde nästan ha dödat någon när jag på midsommarafoton för ca 3 år sedan inte kom på ordet "oasis". Alltså det som man trycker ner blommor i ibland.
Som tur var kom någon på ordet tillsist så jag kunde äta min döda sill och dricka min sprit i lugnan ro.

Anonym sa...

du är verkligen för söt gullet!
sakanar dig!

pussar

M. Mützell sa...

JA!
Emmas iakttaganden del 62 789 känns bekant! ;D;D Haha!
HOppas vi ses snart vännen!
MIss yahh!

Lots of love // M

M. Mützell sa...
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.