måndag, juli 31, 2006

Nightmare on Centralvägen

Helt plötsligt var jag sjuk. Det var något fel på mitt hjärta och jag behövde ett nytt för att kunna leva vidare. I drömmen fanns en donator, men jag slets mellan att genomföra en hjärttransplantaion eller att vara sjuk. Orsaken till min tveksamhet var att jag visste att man inte fortsätter vara sig själv, helt och hållet, om man får någon annans hjärta. Jag visste inte vilka av mina egenskaper som skulle bibehållas och vilka nya jag skulle få. Gråtandes genom hela drömmen funderade jag på hur mina vänner skulle se på mig när vissa saker förändrades med mig.
Jag kom aldrig så långt som ett ingrepp.

Men vännerna fanns där. Då, nu och alltid.

3 kommentarer:

Anonym sa...

Såklart att vi alltid kommer att finnas här för dig!

Spelar ingen roll vems hjärta du får, för du är en sådan underbar person ändå! Om du får en hemsk egenskap är det ingenting mot dem bra egenskaperna du har!!

Puss&Kram på dig

TodiGreen sa...

Buhuähh... Så vackert *kramar* You and me, always!

M. Mützell sa...

Va fiint... Vi kommer ALLTID finnas där för dej, no matter what!

Massa underbar kärlek // M