Med en sjukt konstnärlig storasyster har man inte så höga krav på sig när det gäller att rita. Hej och hå, ironin flödar. Men ska sanningen fram, så är jag faktiskt helt oduglig på att rita. Jag gör det extremt sällan och även då är det mest glada smileygubbar. Inte ens då blir jag nöjd.
Förra veckan ritade jag faktiskt något som jag blev stolt över. En liten mus på Anders arm. Varför blev jag nöjd? Jo, den blev likadan när jag ritade den, som den såg ut i mitt huvud.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar