Jag har reflektrerat över att jag är anpassningsbar, men frågan är om jag är lite för flexibel? Man får ju inte glömma sig själv och vad man egentligen vill. Jag tror i och för sig att jag skulle kunna bli kär i ganska många grabbar i den här världen, förutsatt att de är hela, rena och tycker om mig. Som sagt, ganska många. (Men oj, det var nästan lite kaxigt!) Hur som helst. Jag funderade på en manlig motsvarighet till vad jag är (ish) och det som slog mig var lite skrämmande. Ta bort det faktum att jag söker hållbar kärlek och du har en tvättäkta player. Steget är fan inte långt. Man tar det bästa som finns tillgängligt och ser vart det kan ta en för tillfället. Hålla alla dörrar öppna.
Ibland undrar jag om jag kanske kompenserar för vad jag missat tidigare? Att komma till skolan på måndag och inse att alla vet vad man gjorde i helgen eller att vara en del av någon sorts "coolt gäng" som folk ser upp till. Att bara passa in. Jag hade inget av det där förut, men jag kan ha det nu om jag vill. Ibland vill jag. Ibland inte.
Nu tar jag hand om mig själv, men jag är långt ifrån säker på hur man bäst gör det.
Only time will tell.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar