Kom igen!

Så fort solen tittar fram, tittar även alla rökare fram med sina cigaretter. Suck, I say.

Vilken tid det tar!

När idén väl hade fötts ville jag inget hellre än att logga in på sssb och finna ett ledigt korridorsrum i Roslagstull. Samma dag, eller åtminstone inom tre dagar. Kommer jag att klara "fyttas-tankarna" om jag inte får flytta snart? De boenden som ligger upp just nu (33 st och inte ett enda av dessa i Roslagstull) har inflyttningsdatum i april. Om jag inte hittar något ledigt i mars... eller april... kommer jag kanske inte att få flytta in innan maj? Eller juni? Det är ju alldeles för sent. Jag vill flytta nu! Nyss! Jag vill inte pendla. Jag vill sova med Svante. Jag kollar sidan varje dag och hoppas på ett litet mirakel. För jag är både ivrig och otålig.

Dagar kvar till flytt: ??

En revolutionerande nyhet

Hej hopp. Det var ett tag sedan. Jag bloggar inte mycket. Jag är mest upptagen med plugg, svara på mail, träffa Svante, spela WoW, planera in fester och folk att umgås med på lediga tider och detta förbannade pendlande. It's driving me crazy. Galen är jag redan, men jag är inte redo för ett nevöst sammanbrott.
Igår kom vi på en riktigt smart idé, jag och Svante. En idé som kommer att lösa många problem utan att skapa särskilt många. Jag har stått i sssb's bostadskö ganska länge (över 700 ködagar) och vid några tillfällen sett lediga korridorsrum i samma hus som Svante. Vid närmare eftertanke vore det en riktigt bra lösning på situationen. Vi har varsitt eget rum, men kan bo ihop med de två rummen. Ett för att vara i (plugga, spela, m.m.) och ett för att sova i. Det går även att vara "för sig själv" om man behöver, men det är nära och enkelt att ta sig till varandra om man behöver en kram.
Nu kommer jag att kolla upp lediga studentrum och så fort det dyker upp ett på Roslagstullsbacken 5 är det jag som trycker på "Boka".

Dagar kvar till flytt: ??

Om ni undrade:

Nämn något som gjorde dig glad igår: Att en himla massa folk på kemisektionen kramar mig
Vad gjorde du kl 08 imorse? Sov bredvid Svante
Vad gjorde du för 15 min sedan? kollade på www.icanhascheezburger.com
Det sista du sa högt? Hej då!
Det senaste någon sa till dig: Du är så len
Vad har du druckit idag? Saltå Kvarns "Äpple-Mangojuice"
Vad var det senaste du åt? En tugga på ett äpple
Vad var det senaste du köpte? Mat för 80 pers på PrisExtra.
Vad är det för färg på din ytterdörr? Vit
Vad är det för väder hos dig nu? Molnigt
Godaste glassmaken? Måste vara Ben&Jerry's "Cookie Dough"!
Tror du på kärlek vid första ögonkastet? Jajamen!
Sover du tungt? Tillräckligt
Drömmer du mardrömmar? Japp, men inte så ofta. Senast var dock inatt.
Trivs du med ditt jobb? Oh ja! Bajsverket är toppen! ;)
Favoritklädsel? Jeans och t-shirt/linne.
Favoritlåt just nu? Novaspace - "Beds are burning"
Vad ser du om du tittar till höger? En gardin framför ett fönster.
Vad gör dig glad just nu? Att jag har så lite föreläsningar nu.
Vad ska du göra härnäst? Kolla min WoW-status. Outland är grymt! :P
Höger eller vänsterhänt? Höger.
Humör just nu? Neutral, men åt det glada hållet.
Favoritgodis? JELLY BEANS! (och snökulor)
Kläder just nu? Jeans och grön tisha.
Sommarplaner? MD-vecka, midsommarpartaj, jobba och åka till Grönan!
Hur många kuddar sover du med? 2.
Spelar du något instrument? Jag fuskar på lite av varje: fiol, gitarr, piano, m.m.
Morgon eller nattmänniska? Nattmänniska.
Vad är viktigast för dig? Min familj och mina vänner, samt att ha roligt även om man har mycket att göra.
Är du kittlig? Jo tyvärr, men det beror lite på humör också.
Snarkar du? Nu när jag är förkyld finns nog den risken.
Stjärntecken? Oxe.
Äckligaste insekten? Typ alla som är inomhus.
Stökigt eller välstädat? Jag trivs bäst med välstädat, men lite stök går att leva i.
Längtar du mest efter just nu? Min lunch med Svante vid 12.

"Teh nu doo" ;)

Värsta klippet!

Jag är nyklippt! KORT! Jag skulle påstå att jag ser ut som Lene Marlin när hon slog igenom -99. Stor skillnad. Störtskön skillnad. 120 för klippningen och 350 för slingorna. Kan det bli billigare?
Bilder kommer om ni inte hinner se mig "in person" först! ;)

Jill leker med Photoshop igen

Livet på högsta volym

Att inte få nog är kanske det bästa jag vet. "Why settle for less?" liksom!? Jag ger mig inte i första taget när det gäller saker jag vill ha. Det är nog väldans bra. Igår fick jag och Svante sjukt mycket perspektiv på vårt förhållande. Vi insåg att vi har det galet bra jämfört med gårdagens sällskap. Jag har det bästa för mig. Honom. Visst, jag kan bli lite små-grinig mot honom ibland, men det är hans famn som är den stora tryggheten. Min Svante. Wow... Det känns så bra!

A trip down Emo Lane

Vissa dagar spelar det ingen roll. Världen känns svart och jag känner mig missförstådd. Det är de löjligaste skitsakerna egentligen. Jag kan inte låta bli att dra lite (förlåt mig) Britney-referenser: I låten Lucky lyder refrängen " She's so lucky. She's a star, but she cry-cry-cries in her lonely heart thinking 'If there's nothing missing in my life, then why do these tears come at night?' ". Paralleller kan dras till mitt så kallade räkmacke-liv. Eller, nej förresten. Så jävla lätt har jag inte haft det. Det vore en lögn att säga att allt har gått som på räls under mina snart 21 år. Jag var den som fick "Nej" om jag frågade chans i ettan (trots att mina två andra kompisar fick "Ja" (på samma kille kan tilläggas. Polygami var nämligen accepterat i de unga åren.) Nog om detta. Att må dåligt för att man mår dåligt är inte direkt smart om man vill komma tillbaka till sitt vanliga glada jag. Problemet är bara att jag inte kan låta bli att "go emo on the world" ibland. Frågan är bara: Är det ett problem eftersom det bara är lite då och då? Ska jag finna mig i att jag blir oförståeligt nedstämd mellan varven av lycka och välgång? Varför är inte folk lätta att förstå sig på? Varför ska det vara så svårt vissa gånger? Är det i själva verket jag som förstorar saker och gör dem jobbiga och besvärliga?
Jag har hört mycket fint sägas om mig i mina ungängeskretsar. Bland det bästa som sagt är att det strålar om mig och att jag är grym på dansgolvet. Komplimanger för utseende har också gett mig stora kickar. Ändå är det svårt att förstå att jag är värd att "ha". Jag är ju inte perfekt. Jag undrar om jag ens är i närheten av tillräckligt bra.
Jag blir glad för så lite. Jag blir ledsen för så lite. Det finns så mycket känslor inom mig och det kan bli svårt att hantera.

Rockbjörnen!

"För det finns inget som... För det finns inget som... För det finns inget som Hip Hop Musik!"
Igår besökte jag, Johanna, Hanna och Neda musikgalan Rockbjörnen. Livemusik, kändisar, prisutdelningar, m.m. Vi satt högst upp, men var inte sura för det. Vi var nog för övrigt de enda med sittplats som diggade så mycket! ;) På hemvägen diskuterade vi Hannas Winnerbäck-förtjusning (något som jag inte förstår mig på) och det faktum att han ser rätt "lodig" ut. Som tidigare nämnts i denna umgängeskrets brukar Johanna kallas lodig every now and then. Johanna utbrister:
"Är det DÄRFÖR du tycker om mig, Hanna? För att jag är lodig som Winnerbäck!?"

Dagens roliga:

När jag ska skriva "Kram kram" i slutet av ett mail, men flyttar händerna en aning och istället skriver "Kram iran"!

Nu spelas...

U2 - With Or Without You
Alicia Keys - No One (Everything's Gonna Be Alright)
DJ Mystic - Unchained Melody
Alice in Videoland - Cut the Crap
R.E.M. - Leave
Timbaland Feat. One Republic - Apologize
Magnus Uggla - Pärlor åt Svin
DJ Mystic - Time To Say Goodbye
U2 - Pride (In the Name of Love)

In the spirit of Carrie Bradshaw

When it comes to the matter of perspective:
What is half a year compared to a potential lifetime?

Need, greed or pass?

In the World of Warcraft a system is used for letting people know how you value things. You choose need if an item is necessary for you. Greed is a pickable option if you are interested in the subject, but don't have the same craving for it. The pass alternative lets everybody know that you have no use whatsoever for the object of matter.
When it comes to your love life, you must make your choices in a similar way. Whether you need, greed or pass on a particular thing in a relationship is up to you. What matters is that you both understand the choices your partner makes. We value things differently due to different ways of thinking, but what makes a relation work is overlooking the differences and focusing on the similarities. That is the most important thing that you need to do.

The 411

Oj oj. Här händer det grejer. Jag glömmer till och med bort att blogga (vilket jag garanterar att jag kommer att kompensera för idag).
Det senaste är att jag jobbade onsdag, torsdag och fredag förra veckan. På fredagen träffade jag Bergman för middag och bio (Bee Movie, grym film!!!). Svante hade kommit hem, så jag skyndade till honom snarast möjligt. *puss* Lördag innebar mycket WoW och sedan ett återbesök på Odenplan hos Adde, Josie och katterna. Snällare människor får man leta efter. De funderar på att skaffa en ny säng, varvid jag ber om att få köpa deras gamla och ta den till Svantes korridorsrum. De svarar att vi bara kan FÅ den! =D Söndag var också en rätt slapp dag som avslutades med Guitar Hero och mer musik hemma hos Phil i Hammarby Sjöstad. På hemvägen möter jag Johanna! Min sötis! Happy times! Vad är sannolikheten...?
Måndag var seg. Jag hade sovit för lite och skulle jobba. På jobbet kände jag mig inte på topp och när jag kom hem hade jag 38,5 graders feber. =/ Igår var jag sängliggandes och halv-trög. Mot kvällen plöjde jag igenom den näst sista skivan på säsong 6 av Sex and the City. Oh my, vad det blev svårt att sova. Jag bara bubblade av skriv-idéer! *coming right up*
Ikväll åker jag och Svante till Hälsingland. And that's about it, folks! (Kommer hem på måndag.)

Citat av och med KTH-folk

På KTH sägs det en hel del roliga grejer. Johanna är flitig och skriver upp många av dem. Här är ett urval:
- Jag har läst psykologi så jag kan det här. (Johannas lillasyster)
- Tommy, kolla vinkelslipen! (Radioreklam)
- Alla vill leva längre, men ingen vill bli gammal.
- Ska vi pilla in en pippi ikväll?
- Jag har Ola Salo i min rundkolv! (utrop på labbet)
- Bra musik är som sex för själen. (JAG)
- Om x kommer i dag, tar jag honom kontant.
- Jag tycker att vi jobbar i kilojoule. (JAG av någon konstig anledning)
- Johanna, kan inte du sluta på KTH, du har blivit så konstig som person... (Johannas lillasyster)
- Switch, switch, switch, det är ett engelskt ord switch!!! (Föreläsare)
- Jag har ingen jävla blåtand på min mobil! (JOHANNA)
- Nä ja sa inget...men jag kanske tänkte det jävligt högt. (JOHANNA)
- Mamma säg nåt, jag hatar när du tänker.. (Johannas lillasyster)
- I min värld då är det verklighet. (typ JOHANNA)
- Säg vad inte han har somnat med i munnen..?
- Va faan heter vatten på enge...(oops :S) (JAG skäms)
- You mother fish fucker!
- och på den sista lappen läser jag... (standardkommentar)
- Johanna! Vi har två videoband hemma hos oss! Ska vi kolla på dem nån dag? (JAG)
- Jag tycker vi har kommit varandra så mycke närmare nu när vi har tagit varandra på brösten. (HANNA till mig)
- Jag kan göra det genom hålet om jag vill=) (HANNA)
- Sluta va så jävla stolta för ni har så mycket gemensamt! (SVANTE)
- It's funny cos it's true. (standardkommentar)
-Men, hur svårt kan det va??!! (JAG)

Käppala - The horror movie

På jobbet är det många saker som är läskiga, oftast för att de ger ifrån sig konstiga/plötsliga läten. När jag cyklar runt nere i verket kan både en, två och flera saker skrämma skiten ur mig. Snacka om bra träning, egentligen. Hur som helst slås jag ofta av tanken på att göra en skräckfilm på min arbetsplats. Det skulle nog kunna bli ganska bra. Titlar har jag redan idéer på:
"I rötkammaren kan ingen höra dig skrika"
"The Countdown"
"The Machine"
"Punktering vid eftersedimenteringen"
"Dirty Water", svensk titel "Smutsigt vatten"
"TOC - Total Organic Carbon"
"Utan telefon vid slamavvattningen"

Vad tycks? ;)

Så lite kan göra så mycket

På nyårsafton snackade jag med två killar som hette Viktor (ja, de hade samma namn). När vi står i Johannas kök och pratar om allt mellan himmel och jord fäller den äldre av de två en kommentar som gjorde mig både förvånad och glad. Jag kommer inte ihåg vad vi pratade om, men något handlade om tjocka människor. Jag vet att jag inte sade något nedvärderande om mig själv, men något fick Viktor att säga "Men du är ju inte tjock." på ett så naturligt sätt så att det lät som att han lika gärna kunde ha konstaterat att gräset är grönt eller något annat strikt faktamässigt.
Det är inte som att jag går och tänker "Jag är tjock". Jag stannar snarare en extra gång framför spegeln och tycker om det jag ser, trots att jag är medveten om att jag inte har normalvikten. Jag bryr mig inte för tre sekunder om någon skulle tänka att jag inte är ideal-smal. Grejen är bara att han sade det på ett sådant naturligt sätt att det lät som om det kändes självklart för honom. Det gjorde mig faktiskt väldigt glad.

På bussen hem

Jag kliver på bussen vid Tekniska Högskolan och sätter mig längst på fönsterplatsen bakom barnvagnsplatsen längre bak i de nyare bussarna. I gången kommer det folk som letar platser och en kille ca 20 tittar mot den lediga platsen bredvid mig. Han frågar också artigt om han får sätta sig där. Fine, whatever. Jag lyssnar ändå på musik och hör knappt frågan genom lurarna.
Tre sekunder senare tänker jag två saker:
1. "Vänta... Är det inte Pontus gamla klasskompis Amel som just har slagit sig ned bredvid mig? Jo det är det."
2. "Shit. Killen luktar ju som en hel Lush-butik. Konstigt, men gott."

Tempus Fugit

Ibland hinner man inte med all man vill göra, så inför varje helg tänker jag redan på typ tisdagen hur jag ska lägga upp min lediga tid. Självklart är den kommande helgen redan detaljplanerad. Jag tror till och med att jag kan kombinera min "fredagsdejt" med Bergman och efteråt hinna vara med Svante, som då äntligen kommer tillbaka. Resten av helgen innefattar en hel del Guitar Hero, om det blir som jag hoppas på. Jag planerar att träffa två tjejer och tre killar (Svante inkluderad) inom 50 timmar . Under denna tid hade jag nog tänkt sova någon gång också... Hehe.

Skönt att man har vänner! :P

Gott nytt år (igen)

Då var jag "hemma" till slut. Med "hemma" menar jag Svantes korridorsrum i Roslagstull. Jag fick visserligen sova över hos Johanna om jag ville, men jag misstänkte att folk skulle festa längre än vad jag orkade, så jag åkte till lugnet. Festen var rolig. Överraskande mycket kul folk. Trevlig stämning. Nu ska jag sova! Over and out efter en massa vatten. *pussar* //Jill

Ps. Älskling! Kom hem NUUUUU! Jag längtar ihjäl mig redan :'( Saknar din värme och din kärlek. Ds.

Gott nytt år!

Så är snart året 2007 slut. Jag vet att ordet som summerar året bäst är kärlek. Kärleken till Svante, familjen, mina vänner och det jag gör. Ikväll ska jag festa ute i Hammarby Sjöstad hos toppentjejen Johanna. Frisyren jag kommer att ha är helt vansinnig. Det är ett afrokrull utan dess like. Stort tack till Carro, som klockan 2 på natten hjälpte mig att göra en massa knorrar av håret så att det kan se ut som det nu gör!

Tack för det här året. Ladda nu upp för det som komma skall och möt 2008 med glädje och ny energi. Luta er tillbaka och glöm aldrig de små detaljer som får er att orka kämpa igenom de svåra stunderna.

Gubbjävel*

Igår kunde jag inte sova på bussen, vilket störde mig en del. Kvällen innan hade jag haft svårt att somna, sovit ganska dåligt och vaknat flera gånger. Uppstigningstid 05:00. 40 minuter senare satt jag på bussen mot Stockholm och kunde inte somna, trots att både bussens säten och föraren var bästa möjliga.
Idag gick jag upp samma tid och åkte samma härliga buss. Score! NU får jag kanske sova på bussen, tänkte jag. Nope... Bakom mig sätter sig en stor, tjock gubbe som ger ifrån sig två ljudliga hostningar med 15-minutersintervall. Det vill säga preciiiiiis när man har hunnit vaggas in i bussvärmen och brummandet väcks man av ett högt läte som tycks ha sitt ursprung precis intill ens öra. (Jag lovar att gubbfan böjde sig lite framåt.) Inte nog med detta, gubben passar även på att använda mitt ryggstöd som hjälp när han skulle sätta sig till rätta, så jag dras bakåt och släpps sedan iväg.
Kul att jag fick sova på bussen. NOT!

*Egentligen får man inte säga så.

Big girls don't cry (Personal)

I hope you know

I hope you know that this has nothing to do with you

It's personal

Myself and I we got some straightening out to do

And I'm gonna miss you like a child misses her blanket

But I've gotta get a move on with my life

It's time to be a big girl now

... and big girls don't cry

Jul + godis = Julgodis

Jag har fått för mig att kalla godis för gottis. Det är mest en fix idé, men det låter lite roligare och lite godare. I matsalen på jobbet står en stor korg med pappersgodisar; Fruktkolor, glaskarameller, Mars, Snickers, Bounty, lite halvskumma svåridentifierade inslagna kolor och en massa annat. Jag har ätit totalt fem stycken pappersgodisar idag och är smått stolt. Normalt sett hade jag väl kastat mig över korgen och ätit tills jag mådde illa, men det är kanske inte riktigt PK i sammanhanget? ;)
Det är lite drygt tre arbetstimmar kvar innan jag får njuta av mitt jullov till fullo. (Hehe, bokstavligt talat "till fullo", eftersom det är tentapub ikväll och jag känner för att festa ordentligt.) Lite kommer jag nog att dränka mina sorger, eftersom vi imorgon ska flytta ut ur lägenheten på Odenplan... Och KATTERNA! Hur ska det gåååå? *suckar djupt* Mina fyra små älsklingar (ja jag vet att de inte är mina, men det känns som det), mina ögonstenar, mina bebisar. Översociala Cherry, kramgoa (Bajs-)Barbie, morgongosiga Tora och vackra Naboo. Från vardagsliv till någondagsliv. (För er som inte vet: Någondagsliv betyder att den enda tid man delar kommer någon enstaka gång om året.) Tungt. Jag har väl lite separations-issues.

Well hell. Det kommer en tid. Framtiden.

Öööhhh... orka

Jag är för trött för att fungera. Sitter på jobbet vid datorn och funderar på vad som vore den bästa lösningen på det problemet...
Troligtvis är det att gå in i labbet, dra på trevlig musik och plocka disk. For starters.
Sen får vi se. Jag undrar hur mycket jag kommer orka röja ikväll om jag sov typ 6 timmar i natt? =/

Välförtjänt lov

Min sista tenta för 2006 skrev jag idag mellan 8:00 och 11:15. (Maxtiden var 14:00, dvs. 6 timmar.) Kursen hette Kemisk Teknologi. Svår kurs. Lätt tenta (enligt mig)!

Jag avslutade verkligen på topp. Daeeeemn, det är så himla skönt att kunna säga: Nu har jag jullov! Jag har verkligen längtat efter lite ledighet och i jul ska jag och Svante vara i Rimbo. Kan det bli bättre? Jo just det: Det är tentapub imorgon! Party all over campus... =P

Puss och kram, skumbanan!

"Livet som blivande högskoleingenjör" eller "Bajsar man på sig när man dör?"

Knasig dag idag. Jag gick upp med tuppen (eller åtminstone klockan 8) och slevade trött in lite fil med chokladflingor i munnen innan jag tog 4:ans buss till skolan. Strax innan nio fick jag dagens första skratt. En kille i min projektgrupp messade att han inte kunde komma på grund av en tid hos sin frisör 10:30. Vi pratar om en kille som aldrig kommer i tid eller gör det han ska och när det väl produceras något är det så dåligt att redigeringstiden blir längre än tiden som det skulle ha tagit att göra det själv. Humoristiskt och tragiskt på samma gång.
Anyhoo. Projektarbetets pärm och rapport lämnades in till min stora glädje. Jag började plugga inför den kommande tentan i Kemisk teknologi i sällskap av Jocke, Emil, Stefan, Carlo, Johanna och Kalle.
Att hålla sig lugn och fokuserad i ett sådant sällskap är väldigt svårt. Jag menar föreställ er följande: Du sitter och ska försöka få en skoluppgift gjord, men runt om dig sitter dina humorsprutande maskiner till kompisar, som driver med allt och alla som du uppskattar. Tough? Yep.
Vi skojade och skrattade åt Emils Yoda- och ap-imitationer, Johannas efternamn (väldigt internt), Stefans irritaition på kolibrierna på julaftons-Kalle Anka och en massa annat tok. När jag helt spontant frågar Johanna om hon gillar fiskbullar kommer vi in på en diskussion med en mycket konstig utgång. Johanna berättar att hon inte gillar när det serveras ris och tonfisk hemma. Hennes familj tar i regel en klick smör på riset, vilket inte hon själv gör och maten blir således ganska torr och tråkig. Vi påpekar att Johanna naturligtvis borde ta någon annan form av sås till maten för att slippa tråkstämpeln. Stämningen börjar att ta fart när "sås" nämns och när jag skrattar så mycket som jag gör klämmer Kalle ur sig: "Jill tycker om sås. Det ser jag."
Detta fick mig såklart att skratta ännu mer och säga "Jag dör", varvid Johanna sade något i stil med "Hon kissar på sig".
Av detta kom bloggrubriken. Vi kunde självklart inte låta det sluta där, utan att spinna vidare på vad som händer när man dör. Om man bajsar på sig, alltså. Steget till saker som "raket-bajs" var inte långt. Är man trött och sliten efter en hel dags skolarbete finns alltid kiss- och bajshumorn nära till hands.

Kort sagt: Det är roligt att plugga på KTH! ;)

Kärlek

Ska man skämmas...

... för att man inte längtar hem? För det gör jag inte. Jag storstrivs på Odenplan med Svante och katterna.
Igår gick vi på bio och såg Guldkompassen i Sergelbiografens salong 1. Sjukt bra film!!! =D *rekommenderar*

Nej nu är det dags för tentaplugg!

Kort summering av livet på Odenplan

Fin hall, stort kök (ett eget kök över huvud taget ;P), toppenfräscht vardagsrum och ett sött litet sovrum med dubbelsäng. 4 jättehärliga katter: Cherry, Barbie, Tora och Naboo. Inhandlade matvaror: 600kr. Det finns både Guitar Hero och SingStar. Hemmabiosystem med projektor. En Ben&Jerry's Chocolate Therapy i frysen. Vi har lagat riktig middag två dagar i rad och gjort matlådor åt oss båda. Två datorer, båda med WoW installerat. Nära till skolan, shopping och jobbet. Svante i närheten, som bistår med kärlek närhelst jag behöver.

Jag begär inget mer. Verkligen inte. Bytt är bytt. Jag vill inte flytta tillbaka! ;)

Oh! Om någon undrade:

Jag har hittat min vinkel igen!

Kvinnligt/manligt?

Jill: Svante vet du vad jag har gjort inför flytten? Skrivit en packningslista på en hel A4!
Svante: Mooooaaaahhhhh! *förvånat gruff* Hur kan du fått ihop så mycket!? Vi behöver väl bara ta med lite kläder?

Jill konstaterar följande:

Men... hur svårt kan det vara!?

"För jag tar 4:ans buss ner till Odenplan..."

Hur orkar man hålla uppe sitt glada humör när det ständigt är saker som måste göras? Jag måste nästan skriva att-göra-listor för att komma ihåg att sätta upp att-göra-listor! Sjukt. Tack och lov kan jag klara av plugget eftersom jag har fantastiska klasskompisar. Idag fick Kalle och jag ett asbra upplägg för ett möjligt gyckel på fredagens JulpHest! :)

Men för nu att svara på min egen ställda fråga: Längtan.
Längtan efter något som komma skall. (Ohh.. Visst lät det jätte-pretto? =/ Trots det, så är det sant.) Om man inte har något att se fram emot blir dagarna tråkiga och ändlösa. Är det inte en stundande födelsedag, så är det en annan högtid eller kanske en semester.

För er som inte vet det, flyttar jag och Svante till Odenplan nu på fredag den 7:e december.
Hehe, andas ut nu hörni. Det är temporärt. Vi ska passa hans brors katter och då är det lämpligast att bo där under tiden. Svante ser det väl som en sorts "tjänst". Jag ser det som en sorts semester. Det ska bli skönt att komma bort från det vanliga ett tag. I två veckor kommer vi att husera på Odenplan. Åh, det ska bli såååå skönt... *längtar*

Feel-good? Eh, nej!

Teater idag med RUT-gänget. Jag tog mig till Dramaten (trött och dubbel-bakis efter två kvällars festande kan tilläggas) och träffade gänget för att se "Ett drömspel" med bland andra Rebecka Hemse.
Fy fan. Man mådde skit under föreställningen och man mådde (om möjligt) ännu mer skit efteråt. Ångest, tragik och lite mer ångest. Fy fan.

Tack till Carro, Jenny och Maja som fikade med mig efteråt. Det blev visserligen en gråtkavalkad, men det var nog nödvändigt! :)

Problem!

En del människor känner sig handikappade om de tappar bort sin klocka.
Vissa blir bestörta när de märker att deras favorit-hörlurar inte längre fungerar.

Själv har jag just konstaterat att jag har förlorat min "vinkel". Det är ordentligt tungt. Jag menar alltså min fotovinkel för egobilder. Den självklara position där mobilkameran hålls för att skapa bäst harmoni med mina ansiktsdrag. FUCK! Bilderna blir miffo-fula!
This better be temporary. ==>

It's the wierdest thing

It's inhaling fresh water and drinking warm air.
It's dancing on your tiptoes to a sweet melody that you've grown up to.
It's feeling totally calm and at the same time unable to sit still.
It's having a laugh and a cry simultaneously.
It's knowing everything is going to be alright even in the deepest moments of despair.

It's being in love with you.

Money money money. Ain't it funny?

Jahapp. Här gick man och trodde att man var pank. I själva verket hade Swedbank bara bytt kort åt mig, utan att jag bett om det på något sätt. På kontot finns 5 626kr. Det går med andra ord ingen nöd på mig.
För ca en månad sedan fick jag ett nytt bankkort, även fast mitt "gamla" inte alls var gammalt. Det gällde till 2011. Det nya också. Förvirringen var total, eftersom den enda skillnaden var att det på det nya kortet stod "Roslagens Sparbank" istället för "Swedbank" på det gamla. I övrigt var de identiska.
Så helt plötsligt är mitt "gamla" kort spärrat och det "nya" har börjat gälla. Grattis.

Helgen borde vara längre

Fredag:
Efter en ökendag i labbet hann jag inte med mer än en Varma Koppen hemma hos Svante innan det var dags att åka till Centralen. Maja och jag träffades efter att jag hämtat ut våra tågbiljetter till Uppsala. Vi blev "tvugna" att planka på ett att annat Uppsala-tåg med 3 minuter tidigare ordinarie avgångstid, eftersom det tåg som biljetterna gällde för var mycket försenat. =P Busigt, va? Vi hann med varsin "Coffehouse by George"-latte innan vi mötte upp Carro och Marcus och gick till Musikens Hus (eller vad det nu hette).
Jonas Gardell. The man. The myth. The concept. Snacka om att den killen både kan underhålla och sedan beröra i en handvändning. Marcus blev,bland andra, attackerad av mannen alla samlats för att se. Humor! :D Kvällen/natten avslutades hos Marcus med lite Sex and the City och sömnprat till sent.

Lördag:
Efter frukost hos Marcus gick jag hem till två galna småkatter. Plugg, plugg, plugg. Jag blev trött och lade mig på soffan. Två katter hoppade upp och gjorde mig tupplurssällskap. *myser* Ann kom hem och väckte mig. Vi lagade mat och kollade på Charlies Änglar som middagsunderhållning. Efter en snabb dusch drog jag på mig mina Rubber Duck-Snowjoggers och drog till Roslagstull och Svante. Vi åt chips och spelade WoW resten av kvällen. Mycket trevligt! ;)

Söndag:
Mysmorgon. Jag höll kvar en otålig Svante i sängen tills jag hade vaknat ordentligt och kände för att gå upp och WoW:a lite till :P (Min rogue Kaenan är uppe på level 22 nu!) Ca 12 drog jag och världens snyggaste, smartaste, roligaste, omtänksammaste, varmaste, (Ja ni fattar att jag menar Svante) till Bagarmossen för att hälsa på Anton, Linda och lilla Alvin (som deras söta lilla pyre fått heta) på Öppet Hus. Det var väldigt mycket släkt och vänner där och en hel del småbarn (aaargh! Varför är det söta barn överallt!!!???). På tunnelbanan tillbaka somnade vi båda två. En middag från grillen med lite South Park mellan tuggorna kändes lättande. Jag har lyssnat flera gånger på Magnus Ugglas "Pärlor för svin". Grym låt! Svante visade även en helt stört cool video. *länkad nedan* Nu sitter vi här vid varsin dator, kliar varandra lite på ryggen mellan varven och dricker mjölk. Är det inte livet, så säg? ;)

Musiktips (kanske mest till Galningarna)

Den underbara (och inte alls nya) gruppen Alice in Videoland har en hel del godbitar som spelas ofta i min mp3.
Radiosong
Falling
Ladykiller
Det finns fler, men kolla upp dessa :P Sweet I say!

*längtar så himla mycket till vår fredag med underhållning*

Olika expertisområden

Mina två nuvarande kurser är väldigt varierande i "rolighetsgrad". Det är jobbigt, tråkigt och svårt med Kemisk teknologi, men El-, mät- och reglerteknik är typ roligast ever! Sorgligt nog är jag typ den enda som tycker det senare. Jag gillar föreläsningarna och på labbarna jobbar jag med Johanna = hysteriskt kul.
På lunchen kommer Johanna med ett önskemål:
"Jill, du kan vara min el-whore."
Jocke svarar:
"Jill, kan inte du vara allas el-whore?"

Jo men visst. Jag kan vara er el-hora! ;)

En räddande ängel

Jag vet inte hur jag någonsin klarade mig utan Svante. Denna klippa i vardagen som hjälpt mig så otroligt mycket genom så många svåra stunder. Jag faller, han fångar. Det är den tryggaste känslan jag någonsin haft. Alla hans kramar värmer mer än all energi från solen. Redan nu sitter jag och fäller lyckotårar. Självklart kan jag inte klara mig utan de fantastiska vänner jag har heller, men just nu vill jag bara ta lugna, djupa andetag och befinna mig i hans famn. Det är verkligen så "corny" som den fåniga raggningsrepliken "Simma kan jag, men i dina ögon drunknar jag".
Jag önskar att sekunder vore minuter och att minuter vore timmar varenda gång vi ses. Att få krypa ihop tätt intill honom gör mig lugn i själen. Jag andas in doften av hans hud och glömmer alla problem i världen. Det finns inget finare än kärlek. Jag har aldrig älskat någon så mycket i hela mitt liv, som jag älskar honom.

Livet är inte lätt alla gånger, men med en pojkvän som honom kan jag klara allt.

Att längta tillbaka, men ändå inte

Tiden går så ruskigt fort. Just nu hinner jag inte med någonting annat än KTH känns det som. Jag är med i valberedningen, jag har blivit nominerad till MD (av årets MD, happy times!), jag är med i KK, jag umgås fortfarande med gänget från KOMPIS -07 och jag har en hel hög med skojiga klasskompisar som jag träffar då och då på fritiden. Plus allt detta har jag ju fakiskt skolarbete. E-he. *gör ett klassiskt Carro-ljud*

Vad hände med att bara hänga med i svängarna? Hur kom det sig att man helt plötsligt inte har tid för folk? När slutade man med två timmars telefonsamtal? Och hur FAN kan det samlas så mycket skräp och junk på skrivbordet!? Att sitta och sjunga vid datorn var en del av vardagen. Jag minns en tid då inget kändes så väldigt svårt.

Någon gång dök ett jobberbjudande upp. Vad jag trodde skulle bli min framtid ströks från listan och nya planer smiddes. En rad slumpmässiga händelser ledde mig till den plats jag befinner mig på idag. Jag skulle antagligen inte byta bort min situation för allt i världen. Det handlar om att hitta tid. Det handlar om att ta hand om sig själv. Det handlar om att uppskatta det man har.

Det händer alla... or so they say

Först tror man inte att det är sant. Jag menar, något sådant kan väl inte hända mig?
Det tar några sekunder i förnekelse innan man faktiskt inser hur illa det verkligen är. Fortfarande söker man efter hopp eller något liknande, men utan någon vidare framgång.

Jaha. Så kom den stunden då man förstår.
Min första underkända tenta. Kemiteknik - Kemisk Apparatteknik.
En svart dag i skolboken.

Humor importerad från Marcus blogg

DITT RIKTIGA NAMN
Jill Mattsson - Svante Hedström

DITT GANGSTA-NAMN (första 3 bokstäverna från ditt första namn+izzle)
Jilizzle - Svaizzle

DITT DETEKTIVNAMN (favorit-maträtt och djur)
Sushikatten - Ärtsoppspandan

DITT SÅPOPERA-NAMN (mellannamnet och favorit-tv program)
Martina House - Kristoffer Tornado

DITT STAR WARS-NAMN (de första tre bokstäverna från ditt efternamn och två första bokstäverna från ditt förnamn)
Matji - Hedsv

DITT HJÄLTENAMN (favoritfärg och favoritdryck)
Blåvin - Blåmjölk

DITT ARABNAMN (två första bokstäverna i ditt första namn, tre sista bokstäverna i ditt mellannamn och de fyra första bokstäverna i ditt efternamn)
Jiinamatt - Svferheds

DITT SPÖKNAMN (svarta och namnet på ditt/dina husdjur)
Svarta Harry / Svarta Rune - Svarta Svine

DITT FÖRSVARSNAMN (din pappas mellannamn)
Mats - Ingemar

07/11/11 - 1 år!

Förlåt för övrigt

Jag vet att mina blogginlägg på sista tiden har tenderat att bli väldigt långa, detaljerade och uttömmande. Är det jobbigt att läsa så kan jag inte klandra er för det. Problemet är att när jag väl bloggar (vilket inte är allt för ofta längre) så har jag så mycket i huvudet att allt kommer på en gång.

Hoppas bara att ni inte tröttnar på mig! ;)
//J

Ibland behöver alla en gubbe på bussen

Jag är trött. Verkligen jättetrött. Skolan tar kol på mig (och vore det inte för tröttheten skulle jag ha garvat åt att jag, som kemistuderande, använde just ett grundämne i den meningen). Hygien. Vem har tid med sånt? Mat. Vaddå måste man ha det? Liv. Vad sa du?

När jag sätter mig på bussen hem har jag inget annat val än att plugga. Kol(höhö)svart ute. Endast läslamporna ovanför mig är tända. Efter en stunds läsande blir jag trött och funderar på att lägga ifrån mig mina papper. Strax innan Brottby sitter jag fortfarande och kämpar med den engelska kemitexten om kopparkloridlösningar. Huvudet knycker och jag slocknar strax.
Vid Söderhall vaknar jag till liv, men ser inte mina pappar i knäet. Jag sneglar mot den äldre mannen vid min sida och ser att han håller i dem.

- Nej men oj! Har jag somnat ifrån mina papper!? utbrister jag. Mannen svarar snällt och ler mycket. Han berättar att han har arbetat med kemi i sitt liv och varit anställd hos en firma som tillverkade klorgas för blekning. Jag berättar om min studiesituation och att jag just nu jobbar med ett projektarbete i kemisk teknologi, där jag inte har fått välja varken uppgift eller medarbetare.
Mannen och jag pratar om folks olikheter och arbetssätt i några minuter och sedan talar han om att han för några dagar sedan fått ett mycket trevligt mail. Det handlade om att människor antingen har positiva eller negativa grundtankar och han hade uppskattat det väldigt mycket. Han undrar om jag har någon mailadress, så han kan skicka mailet till mig och jag ger den till honom. Den äldre herren stiger av vid Rö och önskar mig en trevlig kväll.
Jag sitter med ett leende på läpparna fram till Rimbo och förundras över hur uppiggande det kan vara att prata med en total främling. Mina bekymmer om skolan är som bortblåsta och jag är mycket hoppfull inför mitt projektarbete. Tack vare en mycket vänligt sinnad gubbe på bussen.

00:08

Klockan har passerat midnatt och vid Karlavägen 63 kliver fyra ganska godisstinna KTH-tjejer ut i natten. Jag, Hanna, Jenny och Monika har haft "KOMPIS-tjejkväll" med och hos Filippa. Efter en massa tacos och vansinnigt mycket godis har tröttheten tagit överhanden och vi avslutade vad som varit en synnerligen trevlig tillställning för att ta oss hemåt.
Hemåt i mitt fall innebar Roslagstullsbacken 5, där jag planerat att spendera helgen på egen hand eftersom Svante fortfarande ligger på Akademiska i Uppsala. Självklart kan man ta sig till hans korridorsrum genom att ta tunnelbanan till Tekniska Högskolan och gå en nattlig promenad på ca 10 minuter till Roslagstull, men det fallet innebär kyla och orolighet. Vem vet vilka konstiga typer som rör sig kring Valhallavägen en fredagsnatt? Att ta sig så nära målet som möjligt är både praktiskt och lugnande.
Ett experiment tidigare samma dag hade gett mig insikten att buss 44 stannar mycket lämpligt i AlbaNova-takterna och därmed även min slutdestination för natten. Precis utanför Karlavägen 63 finns en busshållplats där jag råkar se att linje 44 faktiskt tillåter ombordstigning. Lyckligtvis konstaterade jag att en buss skulle dyka upp om inte mindre än 7 minuter.
Jag och de tre tjejerna trodde först att det regnade. När vi tittade upp kunde vi konstatera att så var inte fallet. Ett ack så välbekant fenomen gick att urskilja i ljuset från gatlyktorna.
Det snöade.